måndag 10 juni 2013

Men snart vänder det väl?

Jag är fortfarande sjuk. Influensan övergick i magsjuka och nu orkar jag ingenting. Som tur är har jag världens bästa man som snabbt fattade att jag inte bara var dryg och lat, så C har skött hela skutan i två veckor nu. Han går ut med hundarna (för jag klarar inte mer än tre minuters kissrunda i trädgården) han tvättar, städar, lagar mat och sköter djuren utan att nånsin ge mig dåligt samvete. Under tiden hjälper jag till där jag orkar, fem minuter här och där, sen har jag hjärtklappning och måste lägga mig ner.

Och medan mina dagar rinner iväg i ingenting så växer allting så det knakar. Gässlingarna är enorma gäss nu. Ällingarna är nästan fullt befjädrade. Platthönan går med kycklingar som har fått änglavingar. Kattungarna stapplar runt på små skakiga ben och kaninungarna har lämnat boet.

Munkduvorna ruvade sina ägg och två små duvungar kläcktes, men tyvärr dog de igår. Jag vet inte varför vi har sån otur med duvorna. Borde kanske se över fodret, det måste vara nån brist.

Nästa måndag, om jag är pigg nog, ska jag köra till Glimåkra och hänga lite med den lokala biodlarföreningen. Vi har riktigt dåligt med frukt på träden, så C har hakat på mitt bi-tänk och tycker att vi nog ska ha en kupa i trädgården nästa säsong. Kul! Det ska bli mitt lilla projekt tänkte jag, något att pyssla med när jag får egentid.

För övrigt är det nog dags att bli blond igen nu. Det är ju sommar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar