tisdag 6 oktober 2015

À l'approche de l'automne.

Det är inget snack om att det är höst nu. Även om värmen fortfarande är förrädisk (jag har gått i kortärmat hela helgen) så har naturen glidit över till en gulrostig, mustig färgskala och luften doftar äpple och fuktig kall jord. Det är väldigt vackert och njutbart på sitt höstiga vis men framför allt är det faktiskt dödstrist att vara på väg mot de mörka månaderna.  Det märktes så tydligt nu, efter helgen, hur mycket mörkare det redan är om morgnarna.

Katja i hink.
Men nog om detta tråkiga, mörka! Vi har ju bra saker i livet också, som en hel hink med Katjaäpplen som jag lyckades rädda undan kalkonernas hungriga vassa näbbar! Och som vår framgångsrika första majsodling, det blev riktigt många kolvar av "Popcorn Fiesta" som vi ska kalasa på i vinter!

Popcorn Fiesta! Den ska gå att poppa i mikron, muy caliente! 
Dessutom har vi haft en bra och produktiv helg, det är också något att glädja oss åt sen när vi sitter där i mörkret och kylan. Vi hade den bästa sortens middagsgäster i fredags, nämligen sådana som själva tillagar maten inklusive dessert. I lördags storstädade vi vårt lilla hus samt möblerade om i tvillingarnas rum. I söndags påbörjades höstslakten då två ankor fick sätta livet till. Arbetet i ladan har gått framåt med stormsteg, vi håller på att riva ut de gamla hägnen som vi panikbyggde när vi var nyinflyttade för att göra riktigt rent och fint och sedan bygga nytt efter behov, denna gången med ledord "lättstädat"... 

Vips var helgen slut och det var bara jag och de små hemma på dagarna. Vi har det rätt bra ändå, vi har fått till bra rutiner, sover och äter och leker med saker som går att stapla eller slå mot varandra eller gömma under en handduk och bli helt lycklig av när de hittas. Vi ser till att komma ut en lång sväng varje dag, det är bra för både oss och hunden. Titta på kaninerna kan vi göra långa stunder, och klappa katten som ingen av oss är rädd för längre. Det är livet som det är just nu, liksom. Ganska lågt tempo men ändå händer det så himla mycket varje dag. 
Om jag lär dem en enda sak i livet så är det att älska kaniner. 








3 kommentarer:

  1. Har aldrig lyckats med majs, rätt så avis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Misstänker att vi haft nybörjartur! Planterade ut ganska stora uppdrivna plantor, täckte marken mellan plantorna med halm, vattnade och hoppades på det bästa. Hittills får strategin MVG! :D

      Radera
  2. Fy satan, ska försöka det nästa år. Hela E22:an mellan Kalmar och Eslövsavfarten kantades av torra majsplantor, väldigt fint.

    SvaraRadera