Las palomas.

Titta, jag har rasduvor!

ÄNTLIGEN hade jag ett ärende uppåt Helsingborgstrakten och passade på att hämta upp mina superdupertjusiga indiska påfågelduvor från en ljuvlig liten ungersk farbror. Han kom och mötte oss vid CityGross i Ättekulla, sen fick vi köra saaaaaakta efter honom medan han på cykel (!) ledde oss till koloniområdet där han har sina duvor. Han har MÅNGA duvor av MÅNGA olika raser. Jag blev smått förälskad i perukduvorna, men det var ju inte dem jag kommit för, eller hur? Nej.

Jag valde dessa:



Mahatma. Förhoppningsvis en pöjk.



Indira. Förhoppningsvis en dam.

Snälla, lugna och ganska kelna är de, och rejält mycket större än mina små spensliga irakier. De fick flytta in i voljären med tumlarduvorna och vaktlarna och verkade finna sig till rätta hur fint som helst. Ny-Albin var självklart först ut och hälsade välkommen, och jag förväntade mig lite smågnabb á la hönsflock, men duvor är tydligen betydligt trevligare mot nykomlingar än våra andra befjädrade vänner.

Dessutom går jag nu i väntans tider i bara TRE VECKOR TILL! Sen kommer lillfisen som oavsett kön ska heta Nehru (ni ser mitt mönster i namnen, va?) att flytta hit från Malmö. Idag fyller han två veckor och är redan så här charmig:



Fågeln som gav ordet "fulsnygg" ett utseende.

 Grattis på veckofödelsedagen, Nehru! Ni förstår att jag är väldigt, väldigt lycklig nu va?